17e juni = 12 år sedan min lille Hampus föddes:)
Ja man fattar det knappt!!! Vart i hela friden har dessa 12 åren tagit vägen?!! Det vore på tiden att det infördes ett straff mot dem som hela tiden stjäler en massa tid!!! Ja i alla fall av mig - jag kan omöjligt förbruka 7x24 timmar varje vecka - har max hälften tror jag!! Vad ska vi göra - jag vill inte att tiden ska springa iväg så här fort längre!!
Det är ju verkligen inte alls länge sedan JAG var 12 år - då hade jag precis varit bästa vän med Julia (från USA) i ett år, då hon gått i min klass i ett år i 5an! Kommer ihåg vilken massa känslor jag hade då när hon skulle åka tillbaka till USA - minns det som "igår" !! Är verkligen Hampus i samma ålder nu?!! Ja tydligen, men han känns inte såå gammal, är det för att man själv vägrar att fatta månntro?!!
Kommer ihåg när Hampus skulle "komma ut" (...alltså från magen)!! Hans hjärtljud minskade varje gång jag hade en värk och det blev oroligt förstås... Så det akuta kejsarsnittet blev ett faktum och jag sov alltså under tiden som han blev utplockad!! Känns som om jag sov längre ändå.... Men... nu är det 2010 och tiden kan man inte bestämma över! Man får ta tag i svansen på tiden och hänga med så gott man kan - finns så mycket jag fortfarande vill göra och borde ha gjort!! Har för 17 inte ens hunnit putsa ett par skitiga fönster....
Usch ikväll verkar jag helt flummig tycker jag!! Är det för att det varit SOL ett par dagar?!! Man nästan svimmar ju när solen för andra dagen i rad väcker en på morgonen!! Inga ledsna miner där - man stiger upp och ler mot sig själv i spegeln och säger; God morgon Helen - hoppas att jag ska få en underbar dag!!! Och... det fick jag:)!!!
Puss o Kram mina vänner!!! (Jag lovar - jag är inte onykter eller drogpåverkad - jag bara ÄR så här;)))
Hampus sista dag i 5an- 15e juni 2010
Det är ju verkligen inte alls länge sedan JAG var 12 år - då hade jag precis varit bästa vän med Julia (från USA) i ett år, då hon gått i min klass i ett år i 5an! Kommer ihåg vilken massa känslor jag hade då när hon skulle åka tillbaka till USA - minns det som "igår" !! Är verkligen Hampus i samma ålder nu?!! Ja tydligen, men han känns inte såå gammal, är det för att man själv vägrar att fatta månntro?!!
Kommer ihåg när Hampus skulle "komma ut" (...alltså från magen)!! Hans hjärtljud minskade varje gång jag hade en värk och det blev oroligt förstås... Så det akuta kejsarsnittet blev ett faktum och jag sov alltså under tiden som han blev utplockad!! Känns som om jag sov längre ändå.... Men... nu är det 2010 och tiden kan man inte bestämma över! Man får ta tag i svansen på tiden och hänga med så gott man kan - finns så mycket jag fortfarande vill göra och borde ha gjort!! Har för 17 inte ens hunnit putsa ett par skitiga fönster....
Usch ikväll verkar jag helt flummig tycker jag!! Är det för att det varit SOL ett par dagar?!! Man nästan svimmar ju när solen för andra dagen i rad väcker en på morgonen!! Inga ledsna miner där - man stiger upp och ler mot sig själv i spegeln och säger; God morgon Helen - hoppas att jag ska få en underbar dag!!! Och... det fick jag:)!!!
Puss o Kram mina vänner!!! (Jag lovar - jag är inte onykter eller drogpåverkad - jag bara ÄR så här;)))
Hampus sista dag i 5an- 15e juni 2010BROLOPPET 2010 avklarat:=!!!
En sån underbar känsla det var att passera mållinjen på Limhamnsfältet i Malmö, efter 2.1 mil !!! Trodde ärligt aldrig att jag skulle klara det så bra (ja för mig var det bra...) som jag trots allt gjorde!! Känner mig såå nöjd och redo för en ny utmaning;)!!
Kom till Limhamnsfältet kl 12 för att hämta ut nummerlapp, tidtagningschip och sen vänta på bussen över till Kastrup, där starten skulle gå!!
Lite tråkigt men samtidigt skönt att åka "helt själv" - det tråkiga är att inte ha nån att prata med och det sköna är att kunna ladda för sig själv!!
När bussen släppte av oss precis innan Kastrup-fältet, så kan man säga att himlen fullkomligt öppnade sig och tillsammans med denna stormby som kom så blev det rent ut sagt ett j...a väder som bara varade i ca 10 min, men man tackade gud för att man hade regnponcho på sig och ny träningsoverall (vattnet pärlade sig bara o rann av:) )... Men skorna blev BLÖTA!!! Inte såå kul kanske, men inget att göra!
Det var en rätt bra bit att gå 1,5 till 2 km kändes det som, tills vi kom fram till startOMRÅDET (inte där själva starten skulle gå märkte vi sen tydligt...)!! Väl där ställde jag mig i toalettkö - lika bra att ha det gjort!! KUL att man då - när man till slut kom fram och var klar på toa - märkte att toapappret var slut!! Man öppnar inte precis dörren och ber grannen skicka en bit... TUR att man bara gjort "det lilla" ;)!!
Sen gick jag runt o kollade lite, åt lite banan, macka med nutella, vatten (drack jag förstås), förberedde min väska för att åka ensam över tillbaka till Limhamnsfältet - vilket innebar att alla överdragskläder fick skickas med - de ville jag inte asa på:)! Vid detta laget hade vädret blivit riktigt trevligt; himlen sprack upp och blev rätt blå, det var varmare men blåste fortfarande som 17 - tack o lov på rätt håll = medvind över bron!
Skulle ställa mig i toakö en gång till före loppet och gjorde det med, men efter ty 10 min så hade jag flyttat mig framåt ca 2 meter - hur mycket skulle de göra på toa egentligen! Blev till att göra som många andra och söka upp en buske (som egentligen var en metallverktygslåda bakom en segelbåt ... hihi)!! Undrar jag om dessa segelbåtar vuxit idag;)...
Vid halv fyra ställde jag mig i kö (ett himla köande..;)...)för att komma till starten! Min grupp var orange, så det var till att leta upp de orange ballongerna! Måste varit en enormt bra kvalité på ballongerna, som varken sprack eller blåste iväg - inte ens på bron!!
Själv så kom jag inte över startlinjen förrän strax före halv fem, så det var några stycken som startade före mig... Men det var en bra bit att gå innan vi kom till starten, som var precis före tunneln!!
Första målet var att komma ut från tunneln fortast möjligt... fy farao vad VARMT och dåligt med luft där var - efter bara en km så rann svetten av mig!! Då trodde jag att detta skulle gå "åt pipan"... Meen... till slut så såg jag "ljuset efter tunneln" och vilken känsla det var!! Passade på att gå en bit och njuta av blåsten:)!! Snart var det även vattenpaus öch det var välbehövligt!! Jisses - man tappade nog en del vätska där inne!!
Nästa mål var milen - det är ju det längsta jag sprungit innan (i tävling) och den passerade jag på 1.12... Kändes bra för då var ju det mesta uppför gjort och jag hade sprungit nästan hela vägen!! Då jag passerade 11 km så fick jag en till härlig känsla - då hade jag mindre kvar än vad jag sprungit... Ibland blir man glad för lite;)!!
Vid 13 km stod fotograferna - lyckades nog 17 komma med på 3 bilder - höll mig framme som bara den!! Vill ju föreviga detta underbara!!
Då jag var vi nästan 15 km blev jag såå jäkla kissig och DET var inte kul - inte en enda buske växte det på bron:((!! Såg ju gräset där framme vid 16km-skylten och fick GÅ dit - gick bara inte att springa!! Lite jobbigt, när man egentligen kände att man ville och orkade springa ju... Men sen sprang jag upp och uträttade mitt och så fortsatte jag! 17 km sprang man ut från själva bro-området och då började det dyka upp lite folk som hejade - då fick man lite nu kraft!! Men det var ändå ganska sega sista 3 km, då fick jag gå en del... Man jag "sprang" i alla fall en del...Ville spara krafter så att jag skulle springa över mål-linjen, för jag ville inte GÅ då i alla fall!! Så sista km så sparade jag lit i början och sen sprang jag!! Men precis då jag passerat mållinjen och skulle ta ett andetag, så gick det inte!!! Det var en obehaglig känsla! Men jag tänkte bara - "ta det lugnt Helen " - " bara fortsätt andas några lätta andetag, så lever du snart igen"!!! Och det gjorde jag!! Blev sen en underbart välförtjänt (tycker jag faktiskt...) medalj - den som är allra mest värd av alla medaljer för mig!! Sen en ryggsäck , vatten, BANAN, en "bar" och vid detta laget höll jag på att frysa ihjäl!!! Glömde ju... en FIIN bukett rosor väntade mig med då jag kommit i mål:)!!
Till slut kom jag äntligen fram till långtradaren med mina älskade överdragskläder och det var såå skönt att få på dem, fast då hade jag hunnit bli så kall att jag knappt fick upp värmen!! Då kom nästa "prov" trappa upp ... och ner... för att komma till bilparkeringen... Det kändes som om trappstegen var 2 meter höga... Då kändes det att man hade ben!!!
Men - detta var nog det roligaste jag gjort, mest bara för att jag nog innerst inne var tveksam om jag verkligen skulle klara det!! Det känns sååå härligt att ha gjort det - min tid blev 2.39 och jag hade en liten tanke att jag skulle klara det på 2.30... Meeen - där var mycket folk och jag känner att... vad spelar tiden för roll?!! Jag har gjort det och det var första gången jag sprang så långt och JAG ÄR LYCKLIG!!!
Ikväll firade vi med pizza - jag vet att det inte är nyttigt, men jag kände att - jag var värd det denna gången!!!
Puss o kram alla vänner!! Här kommer lite bilder;
1. Före avfärd hemifrån fick jag denna härliga uppmuntran!! TACK Julia o Nilla - love you!!
2. Förberedelser på Limhamnsfältet!
3. Flygplan som landar precis efter starten... Mycket folk blev det...
4. Toppen av bron - 10 km ca:)!
5-6. Målgången!!!
7-9. Efter målgången:)!!!
1)
2) 
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
Kom till Limhamnsfältet kl 12 för att hämta ut nummerlapp, tidtagningschip och sen vänta på bussen över till Kastrup, där starten skulle gå!!
Lite tråkigt men samtidigt skönt att åka "helt själv" - det tråkiga är att inte ha nån att prata med och det sköna är att kunna ladda för sig själv!!
När bussen släppte av oss precis innan Kastrup-fältet, så kan man säga att himlen fullkomligt öppnade sig och tillsammans med denna stormby som kom så blev det rent ut sagt ett j...a väder som bara varade i ca 10 min, men man tackade gud för att man hade regnponcho på sig och ny träningsoverall (vattnet pärlade sig bara o rann av:) )... Men skorna blev BLÖTA!!! Inte såå kul kanske, men inget att göra!
Det var en rätt bra bit att gå 1,5 till 2 km kändes det som, tills vi kom fram till startOMRÅDET (inte där själva starten skulle gå märkte vi sen tydligt...)!! Väl där ställde jag mig i toalettkö - lika bra att ha det gjort!! KUL att man då - när man till slut kom fram och var klar på toa - märkte att toapappret var slut!! Man öppnar inte precis dörren och ber grannen skicka en bit... TUR att man bara gjort "det lilla" ;)!!
Sen gick jag runt o kollade lite, åt lite banan, macka med nutella, vatten (drack jag förstås), förberedde min väska för att åka ensam över tillbaka till Limhamnsfältet - vilket innebar att alla överdragskläder fick skickas med - de ville jag inte asa på:)! Vid detta laget hade vädret blivit riktigt trevligt; himlen sprack upp och blev rätt blå, det var varmare men blåste fortfarande som 17 - tack o lov på rätt håll = medvind över bron!
Skulle ställa mig i toakö en gång till före loppet och gjorde det med, men efter ty 10 min så hade jag flyttat mig framåt ca 2 meter - hur mycket skulle de göra på toa egentligen! Blev till att göra som många andra och söka upp en buske (som egentligen var en metallverktygslåda bakom en segelbåt ... hihi)!! Undrar jag om dessa segelbåtar vuxit idag;)...
Vid halv fyra ställde jag mig i kö (ett himla köande..;)...)för att komma till starten! Min grupp var orange, så det var till att leta upp de orange ballongerna! Måste varit en enormt bra kvalité på ballongerna, som varken sprack eller blåste iväg - inte ens på bron!!
Själv så kom jag inte över startlinjen förrän strax före halv fem, så det var några stycken som startade före mig... Men det var en bra bit att gå innan vi kom till starten, som var precis före tunneln!!
Första målet var att komma ut från tunneln fortast möjligt... fy farao vad VARMT och dåligt med luft där var - efter bara en km så rann svetten av mig!! Då trodde jag att detta skulle gå "åt pipan"... Meen... till slut så såg jag "ljuset efter tunneln" och vilken känsla det var!! Passade på att gå en bit och njuta av blåsten:)!! Snart var det även vattenpaus öch det var välbehövligt!! Jisses - man tappade nog en del vätska där inne!!
Nästa mål var milen - det är ju det längsta jag sprungit innan (i tävling) och den passerade jag på 1.12... Kändes bra för då var ju det mesta uppför gjort och jag hade sprungit nästan hela vägen!! Då jag passerade 11 km så fick jag en till härlig känsla - då hade jag mindre kvar än vad jag sprungit... Ibland blir man glad för lite;)!!
Vid 13 km stod fotograferna - lyckades nog 17 komma med på 3 bilder - höll mig framme som bara den!! Vill ju föreviga detta underbara!!
Då jag var vi nästan 15 km blev jag såå jäkla kissig och DET var inte kul - inte en enda buske växte det på bron:((!! Såg ju gräset där framme vid 16km-skylten och fick GÅ dit - gick bara inte att springa!! Lite jobbigt, när man egentligen kände att man ville och orkade springa ju... Men sen sprang jag upp och uträttade mitt och så fortsatte jag! 17 km sprang man ut från själva bro-området och då började det dyka upp lite folk som hejade - då fick man lite nu kraft!! Men det var ändå ganska sega sista 3 km, då fick jag gå en del... Man jag "sprang" i alla fall en del...Ville spara krafter så att jag skulle springa över mål-linjen, för jag ville inte GÅ då i alla fall!! Så sista km så sparade jag lit i början och sen sprang jag!! Men precis då jag passerat mållinjen och skulle ta ett andetag, så gick det inte!!! Det var en obehaglig känsla! Men jag tänkte bara - "ta det lugnt Helen " - " bara fortsätt andas några lätta andetag, så lever du snart igen"!!! Och det gjorde jag!! Blev sen en underbart välförtjänt (tycker jag faktiskt...) medalj - den som är allra mest värd av alla medaljer för mig!! Sen en ryggsäck , vatten, BANAN, en "bar" och vid detta laget höll jag på att frysa ihjäl!!! Glömde ju... en FIIN bukett rosor väntade mig med då jag kommit i mål:)!!
Till slut kom jag äntligen fram till långtradaren med mina älskade överdragskläder och det var såå skönt att få på dem, fast då hade jag hunnit bli så kall att jag knappt fick upp värmen!! Då kom nästa "prov" trappa upp ... och ner... för att komma till bilparkeringen... Det kändes som om trappstegen var 2 meter höga... Då kändes det att man hade ben!!!
Men - detta var nog det roligaste jag gjort, mest bara för att jag nog innerst inne var tveksam om jag verkligen skulle klara det!! Det känns sååå härligt att ha gjort det - min tid blev 2.39 och jag hade en liten tanke att jag skulle klara det på 2.30... Meeen - där var mycket folk och jag känner att... vad spelar tiden för roll?!! Jag har gjort det och det var första gången jag sprang så långt och JAG ÄR LYCKLIG!!!
Ikväll firade vi med pizza - jag vet att det inte är nyttigt, men jag kände att - jag var värd det denna gången!!!
Puss o kram alla vänner!! Här kommer lite bilder;
1. Före avfärd hemifrån fick jag denna härliga uppmuntran!! TACK Julia o Nilla - love you!!
2. Förberedelser på Limhamnsfältet!
3. Flygplan som landar precis efter starten... Mycket folk blev det...
4. Toppen av bron - 10 km ca:)!
5-6. Målgången!!!
7-9. Efter målgången:)!!!
1)
2) 
3)
4)
5)
6)
7)
8)
9)
